söndag 8 maj 2011

Bröllop

Ja hur kom det sig egentligen att vi denna lördag hamnade på ett rumänskt bröllop?
Det kan man ju undra, men för att göra en lång historia kort så kan man säga att här bjuder man alltid in sina chefer till sitt bröllop. Eftersom vi ändå är i full färd med att utforska detta samhälle så är det ju klart att vi tackade ja till detta evenemang. Även om vi knappt känner någon (i alla fall inte jag, P. har ju ett antal kollegor som också var där), men vad gör väl det, egentligen?
Vår nanny hade lördagen fri och ställde upp som barnvakt. Umgicks med oss hela eftermiddagen så vi såg att det gick bra med barnen innan vi tog oss till ceremonin.
Ni får nu ursäkta om det blir ett långt inlägg....men det är mycket att berätta. Och ni får även ursäkta för att jag säkerligen utelämnar en hel del, men det vet ju inte ni, så det spelar nog ingen roll det heller.

Här i Rumänien har man två vigslar, en religiös och en juridisk. Den religiösa var vi bjuda till kl 18 med efterföljande fest kl 20. Bröllopspresent var fixad. Det är mycket enkelt här. Pengar är vad som finns i alla kuvert eftersom det egentligen inte är någon som har råd att gifta sig är det kutym att man betalar sitt eget kuvert samt ger ett litet startbidrag för deras nya liv.
Med vårt västerländska sätt att tänka var vi vid kyrkan ca 15 min innan vigseln skulle börja.  Det visade sig att det inte riktigt var nödvändig att vara så god i tid. Vigseln innan "vår" hade dragit ut på tiden så vi kom inte in i kyrkan förrän 18.45. Precis i tid när de sista gästerna kommit. De hade tydligen varit på bröllop förut.
Kyrkan var enormt fin, liten och utsmyckad med en massa krimskrams och fyra präster. Helt plötsligt stod sedan brudparet vid "altaret"(ett bord mitt i kyrkan) och alla sprang runt som vilsna höns (brudparets följe, föräldrar och typ 6 fotografer) och akten hade börjat.
Så här var ceremonien ung. Prästerna sjöng sig igenom hela förrättningen, brudparet välsignades, bytte ringar som bestman satte på deras fingrar. De fick på sig några välsignade kronor, de fick gå tillsammans med alla prästerna runt altaret, 3 ggr. (frågade varför man gör det....de visste inte)
Så fick brudparet slutligen pussa korset, bibeln bli välsignade några gånger till och sen var det klart och vi alla fick gå fram och gratulera paret i kyrkan. Under hela denna tid smattrade kamerorna som vilda blixtrar och jag trodde nog att de nästan skulle gå in i prästerna så ivriga var det. Undras vad dessa konservativa präster egentligen tycker om det??
Sen var det snabbt ut för att lämna plats för nästa vigsel.

Eftersom festen sedan skulle börja vid 20 hoppade vi raskt in i taxin och var så först på plats vid exakt det klockslaget.
Festlokalen var väldigt fin. Det var ett av rumäniens gamla palats där någon kung tydligen hade bott tidigare.
Och det var väldigt amerikanskt. Ett stort tält med runda bord, centerpieces med vackra blommor, kristallkronor i taket, en scen och så baren.
Vi minglade lite, drack lite champagne, åt lite plockmat, minglade lite till, satte oss vid vårt bord för att invänta de andra gästerna, drack lite mer champagne, P beställde in lite whiskey, minglade lite till.
Sen var klockan 9 och inte ens hälften av gästerna hade dykt upp. Jaha....här är det respekt för tiden och gentemot brudparet tänkte man......
Vid kvart i tio började de första tallrikarna med förrätter dyka upp och då hade faktiskt nästan alla gäster dykt upp och vi hade bordet fullt med andra personer från Ikea.
Den första förrätten var 8 olika "små munsbitar" av olika saker. Tomater med aubergin, fasan, stiltonost, lax och mycket annat.
Under den här tiden när vi väntade så körde diskjockeyn loss för fullt och folk var uppe på dansgolvet hela tiden, även när det serverades mat.
Dricka var det bara att beställa från vår egen lilla kypare som stod så snällt vid vårt bord. Snacka om lyx.
Efter att vi också hade varit uppe och svängt våra lurviga i en bugg var det så dags för den andra förrätten.....klockan var då efter elva.
Den gillade jag mycket.....pangasiusfilé med grönsaker. Själv skulle jag inte kalla det för en förrätt, snarare en hel huvudrätt.
Sen var det mer dans för vår del och min. Har nu dansat min första traditionella rumänska dans. Det var inte så svårt, men P sa att det såg roligt ut.
När klockan blivit tolv hade vi fortfarande inte kommit igenom förrätterna då en återstod och vi hade sagt till vår nanny att vi nog inte blev så sena.
Helt plötsligt är så bruden borta (tradition att bruden kidnappas för att sen återlösas av maken med sprit eller annat de hittat på) men det spelar tydligen ingen roll för maten för då åker den tredje fram. Lite potatisbakelser, kycklingrullader och bakat äpple. Också gott, men heller ingen förrätt.
Nåja....nu har jag ännu tröttare än tröttast och vill åka hem. Synd att missa huvudrätterna, men vi var jättemätta ändå. Lyckas till slut få tag på bil som tog oss hem.
Hann dock träffa bruden som blivit släppt mot att maken sjöng en sång. Inte hans starkaste sida, men det var bra ändå =)

Det som slår mig på dessa bröllop är att maten inte är det viktigaste utan snarare en nödvändighet för att orka vara uppe och dansa hela natten lång.
Jätteskoj att få vara med om ett bröllop här och se hur de firar sina brudpar, men vi bör nog gå på några till för i byarna på landet är de tydligen 6-800 gäster. Det ni......!

Bilder kommer imorgon i ett litet fint bildspel. Kan inte lägga upp dom eftersom jag glömde kameran i bilen som körde oss hem.....! (kanske blev det ett glas vin för mycket?)

Ps. Förrätterna ser ni här...de hade jag i min mobil..

3 kommentarer:

  1. Så spännande och totalt annorlunda mot hur vi gör. Ni får ju uppleva mycket i ert nya hemland.Verkar ha varit en livad tillställning! Där har vi lite att lära. Vi som i denna del av världen är så styrda av klockan. Hade kanske inte varit så stressade och " jagade". Skönt att det funkade så bra med nannyn också. Det ger ju er möjligheter att göra saker ibland.Ha det så gott! Kram Annette

    SvaraRadera
  2. Det låter fantastiskt kul med rumänska bröllopg. Superkul att läsa om ditt liv i Bukarest dessutom!

    SvaraRadera
  3. Vilken rolig upplevelse det måste ha varit. Man har ju sett lite på TV hur det går till, och tydligen stämmer det med verkligheten också. Vad bra att ni hade nannyn som kunde hoppa in som barnvakt, och att det också funkade. Det låter bra för framtiden. Kram. Mamma/Mormor.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel