söndag 29 januari 2012

Nya läger

Nu ska vi flytta.
Vi ska ta vårt pick å pack o flytta ca 40 m. Fågelvägen iaf.
Fördelarna väger över för flytten även om det är mer är skäligt dyrt för huset.
Hoppas på att kunna få lite av samma känlsa som på Trollslingan.
Så antar det får vara värt det.
En annan fördel är att vi inte behöver sälja några möbler fr Hässleholm. Nope, nu behöver vi alla möbler vi kan skramla ihoptill våra hela 345 kvm.
En annan fördel är för kommande gäster som inte längre behöver lägra sig i lillkillens rum (om man nu inte vill det) eller på en madrass ute i vardagsrummet där man kan höra bakmaskinens alla steg.

För övrigt har det bjudits på Frozen Strawberry Margarita under en mkt trevligt kväll igår på Hard Rock. Efter att ha varit insnöade ett antal dagar var det dags att ta sig i kragen o komma ut. Hade halvkväll med familjen B. och familjen (hm....vet bara deras förnamn) med gott samtal, god mat.

Annars är den stora händelsen att maken äntligen kom hem och att det faktiskt har blivit snöröjt upp till oss så att jag faktiskt kom ut med bilen i fredags morse. Det stod 8 man med spadar och grävde ut oss till gatan. På eftermiddagen kom stora bilen med skyffeln, så nu är det fri passage. Så kan vi hoppas att det består eftersom det förväntas mer snö hela veckan......

torsdag 26 januari 2012

Kan det verkligen bli värre?

Snökaos....

Och då menar jag snökaos......

Jag trodde nog inte på fullt allvar när jag undrade om man skulle vara lika förberedd här nere som man är i Sverige när vintern äntligen anländer.
Jag hade inte behövt vara orolig.

Det var värre här.....

Skolan stängd idag pga ovädret.
Nanny A lyckades komma hit. Det första hon sa var "Jag kan inte förtälja hur det är där ute. Det går inte att beskriva" Hmmm....det lät ju som värsta krigszonen.
Vis av tidigare erfarenheter trodde jag nog att hon överdrev eftersom de tenderar till att göra så här nere.
Men efter en liten koll ut på vägen från vårt Compound där en bil vände, så förstod jag att hon hade rätt i att vi faktiskt var insnöade på området och inga bilar kom in eller ut.

Lyckades efter mycket om och men att få tag på en chaufför (tack o lov hade jag sparat telefonnr till IKEA´s och ambassadens chaufför) Han kunde ställa upp. Det tog honom en timme att komma hit.
För att ta mig till bilen var det bara att bylta på sig och klättra över alla snöväggar som hade blåsts upp, undvika alla bilar som försökt ta sig ut.
Kom till slut till jobbet iaf. Kom också hem med samma chaufför. Tur att man har kontakter.
Väl hemma skickade jag hem A och sen tog jag med barnen ut.
En var överlycklig och kastade sig i snön trots den envisa blåsten.
Den andra var mindre lycklig och jag undrar hur det ska gå i Österrike......senare fråga som dock återstår att besvara.

Lite bilder på kaoset ser ni nedan!!

För övrigt har vi nu ljus i lägenheten igen. Ringde och skällde lite på kontaktpersonen. Det gjorde visst susen.
Ett plus i kanten och en positiv sak var att vi nu ser bättre än någonsin i bla badrummen då elektrikern även bytte alla lampor som var utbrända. (sådana vi inte lyckats hitta)
En liten konklusion till det är jag numera inte ska göra ngt i lägenheten själv och ödsla tid på att leta efter saker. Bara ha tålamod så löser sig säkert sakerna till slut.....

eller inte......










onsdag 25 januari 2012

Världens bästa ineffektivitet

Ni kan ju få rösta vari problemet ligger i denna lilla ekvation som jag ska förtälja lite om;


Idag när vi vaknade var det snöstorm. Och då snackar vi snöstorm, så det är klart att strömmen försvinner med den. Problemet var att det tydligen bara var i vår lägenhet som strömmen var borta. Hos alla andra grannar, trapphus m.m verkade det funka. Upptäckte detta efter ett antal tända värmeljus.
Jag och killen var mitt i frukostätandet (påklädda i mörker) när min snilleblixt kom farande att det nog var en propp som hade gått. En titt i proppskåp kunde konstatera detta.
Men inget lyste trots att jag "pluppade" upp säkringarna. Hörde vår lille alltiallo i garaget, klappra ner och sa på min bästa rumänska att vi inte hade ngt lyse.
Han kollade på huvudsäkringen i garaget och så varde ljus å lägenheten. Jag och killen fortsätter äta och så släcks allt ner igen efter ca 5 min. Jag på vårt proppskåp igen, inget händer, klapprar ner till garaget, alltiallon är på huvudsäkeringen o säger ngt i stil med att vi har ngt fel i lägenheten, ja på lamporna då....näää? menar du säger jag, men det är allt som lägger av å inte bara lamporna!
Upp i lägenheten igen. Varde ljus o vi fortsätter måltiden, passar på att sminka mig vid frukostbordet och ja...ljuset lägger av igen. Killen lyser mig med ficklampan i ansiktet så jag kan slutföra min krigsmålning.
Sen ner till garaget, ingen alltiallo så jag pillar själv lite. Ljus tillbaka.
Nu är klockan dags att gå till skolan. Ingen nanny i sikte. Upp med lilltjej, ut i snöstorm med två påbylsade barn och en vagn på icke skottade vägar. Dagens motion fick jag där.

Väl hemma igen hade A kommit. (Hade även sagt till alltiallon igen att vi fortfarande inte hade ngt ljus. Han muttra nått om "scunt")
Får tag på maken som ger mig telefonnr till vår kontaktperson för lägenheten. Hon menar på att vi ska prata med "kontoret", men hon ska ringa ägaren först och ska sedan återkomma.
Kommer till slut iväg till jobbet, men ingen ringer mig.
Ringer A som säger att ingen varit i lägenheten från kontoret. Ringer kontaktpersonen igen. Hon säger att de ska komma. Hör inget från A. Ringer till kontaktpersonen igen....hon säger de varit där men att de fått dörren i ansiktet. Ringer A igen. Ingen är där. Ringer kontaktpersonen igen.....
Ja så håller det på ett tag. JAg ringer A och kontaktperson, denne ringer ägaren som i sin tur ska ringa till kontoret och därefter får tydligen inte kontaktpersonen all info. Å min kollega bara skrattar.....
Vadå ineffektivitet....nä jättebra system!!!!

Till slut har vi tydligen ngn fr kontoret i vår lägenhet när jag pratar med A. De är inga elektriker och konstaterar bara att det är ngt fel någonstans i byggnaden som gör att det förbrukar mer el och så går proppen. Så vi får bara halva lägenheten upplyst tydligen för annars går proppen. De kan heller inte åtgärda ngt för de har så mkt annat att göra då!  QUE WHAT???
MEn lugn lilla jag, de skulle återkomma.

Hela eftermiddagen går......inget ljus. Jag vågar heller inte slå på proppen för badrummen och sovrummen eftersom de sagt att då allt igen. Ingen kommer. Jag ringer kontaktpersonen ingen. Hon menar på att jag ska prata med alltiallon igen. Jag menar på att vi inte kan kommunicera med varandra och han kan inte el! Hon ska då ringa ägaren o se om denna vet mer och återkomma.
Detta var kvart över fem. Nu är klockan kvart över åtta och ett antal samtal till kontakpersonen senare.
Denne svarar dock inte längre i telefonen.......
Och ute viner snöstormen vidare....undras om all el går inatt?
Tur att vi varit på IKEA idag o bunkrat upp med värmeljus. 200 st.

Om ni orkat läsa detta....rösta gärna i min omröstning!

måndag 23 januari 2012

Ny ullboll

Har ju glömt att berätta att vi har en ny liten ullboll som substitut för lilla Oscar som så tragiskt gick bort förra året.
Barnen var ju tvungna att ha en ny liten grå pojke som kunde heta Oscar II.
Hittade en grå/blå brittisk korthår kille genom en djuraffär. Och vips på två dagar hade vi honom hos oss.
Då hade den stackaren åkt buss i 8 timmar instängd i en liten låda.
Snacka om att han var glad när han släpptes ut. Och barnen var överlyckliga dom också.
Nu blev det inte så att OScar blev hans namn.
Nej, nu har vi en liten Pysen istället.

 Sessan gillade dock inte läget, trots att det blev en ny liten kamrat. Nope. Hon skulle minsann visa vem det var som var damen här i huset och jagade den stackaren, fräste åt honom så den stackaren fick hjärtat i halsgropen. Men å andra sidan så är det väl bara kvinnofasoner? För vi beter oss väl så rätt ofta vi med....?

När hon sen väl hade accepterat honom. Ja då var det annat ljud i skällan.
Hon ville leka - han vettskrämd = ingen bra kombination.
Det kanske också är nått för oss att tänka på framöver....
Vara snälla direkt och inte visa för mycket humör, då kan det sluta illa eller åtminstone inte bli som man egentligen vill!

Men nu, efter några dagar är de hur såta, nästan, vänner som helst som dessutom myser lite tillsammans.


söndag 22 januari 2012

Söndag

En söndag ska ju vara en ledig dag, med tid för reflektion och sånt har jag hört.
Men det är inte min melodi....så jag drog upp familjen och iväg med dom till Baneasa för lite shopping. Skulle handla mig ett par stövlar, men det slutade med att det var maken som stod för shoppingen denna dag.

Lunchade gjorde vi med innan det var dags för mig och lilltjejen att åka hem och vila. Herrarna gick på mupparna. Bio alltså. Mycket uppskattat.

Sedan var det dags för tjejens första egna födelsedagspartaj. En liten kompis till henne fyllde 2.
Det var mycket gott att äta, så kallade "puffulets", pizza och en massa annat gott. Till oss föräldrar serverades även vin och en och annan whiskey. Ja vi var hos några britter.

Ingen rast och ingen ro, sen var det dags att titta på ett nytt hus som vi vill flytta till. Är ju van vid att bara kunna släppa ut barnen och de hittar ngn att leka med. Så har vi det inte just nu som ni säkert förstått. I vårt compound är det mååånga lediga lägenheter. Men vi har ju tur som har en fin pool, sauna, jaccuzzi, gym och det vill man ju inte förlora.
Det nya huset ligger bredvid vårt, ännu närmre skolan, dubbelt så stort, samma saker som ovan men mängder av barn.
Dit vill jag flytta! Får man med sig alla?
http://www.ibizahouse.com.ro/content/en/

lördag 21 januari 2012

Jag ser det snöar, jag ser det snöar....det var väl roligt, hurra. Eller?

Vaknade till lite smattrande regnsstänk på rutan imorse.
Eller vem försöker jag lura. Det var barnaskrik som väckte mig, som "vanligt"
Men just idag gjorde det inte så mkt, för det var på morgonen, och inte mitt i natten som det har varit minst sagt under hela veckan.

Under tiden som killen var på sin fotbollsskola (8,30-10,30 = vem är smart att sätta en sådan tid på en ledig lördag???) så förvandlades regnet till snö. Visserligen blötsnö, men vad gör väl det när man har två überlyckliga barn?
På med overaller, kängor, vantar, mössor etc. och ut i snön.
Det första de fick göra var att riva pepparkakshuset. Det tog inte lång tid med tanke på kvalitén vi hade på huset.
Sen började snögubbebyggandet.
Hjälpte till lite. Men eftersom man allt som oftast som förälder inte är lika klok när det kommer till sitt eget val av kläder som för barnen, så frös jag rejält om mina händer.

Så nu återstår det bara att se om man är lika förberedd på snön här som man alltid är överallt, oavsett var den faller.......




torsdag 19 januari 2012

Äntligen internet igen - Mitt i händelsernas centrum

Idag har man spärrat av gatan där jag jobbar.
Som tur är slutar jag tidigt så jag hann ut med bilen innan alla demonstranter tågade ner för gatan.
Sedan i helgen har det pågått demonstrationer gentemot den sittande regeringen och ett antal olika händelser som har ägt rum, bland annat avgång av en parlamentariker från hälsoministeriets. Det fanns tydligen också ett förslag på att privatisera hela hälsosektorn, samtidigt som de redan låga lönerna drastiskt reducerades med 25% under 2011. Tänk om det hade hänt i Sverige!
Inte undra på att de demonstrerar, missnöjet växer.
Den som vill veta mer om vad som hänt kan läsa på
http://www.nineoclock.ro/protests-in-bucharest-elsewhere-five-gendarmes-injured/

Till egna personliga bekymmer så har vi ett barn som åker på minsta lilla sjukdom som finns känns det som. Ja självklart finns det de som har det värre, absolut. Då får man ju ända vara glad för att det inte är värre även om det är tungt.
Just nu har vi fått konstaterat att den lilla har fått "falsk krupp". Torrhosta, heshet, feber etc. Denna senaste veckan har nog hon och jag snittat 5 timmar per natt. Jag hoppas innerligt att den lilla kroppen ska få lite vila snart!

Sedan vi kom tillbaka förra lördagen har vi hunnit med en del.
Killen var jätteglad över att se sin skola. Men det förbyttes snart till att det var världens sämsta skola och han ville inte gå dit något mer, för man fick aldrig bestämma själv vad man skulle göra. Sen  nästa dag var det roligt igen att leka med kompisarna för att vara samma visa igen när dagen var slut.

Tänker mycket på det där att man aldrig kan vara nöjd....varför ska vi i västvärlden ofta bara sträva efter något mer och inte tänka på det vi faktiskt har idag????

Tjejen har vi hittat en del sysselsättning för. Eftersom vi inte har svensk pedagogik att tillgå med den, som jag anser, mycket bra förskoleverksamhet som vi hade till L. har vi fått finkamma internet i sökande efter vad Bukarest har att erbjuda. Nu verkar det som att vi hittar mängder av olika aktiviteter som en "skola" anordnar. Ballett, laga mat, pysselklasser, musik etc. Där kan hon nog få den sysselsättning hon behöver.

P och jag har också hunnit gå ut. Åt middag med några vänner för att sedan göra staden. Som tur var tog vi oss inte ner till "gamla staden" då hade vi hamnat mitt bland lite våldsammare demonstrationer. Nejdå, vi hamnade på ett av Bukarest mest hippa nattklubbar. Notan för det var tinnitus (nog kändes det som det iaf), mycket ont i huvudet dagen efter och ett antal tvättar av hår och kläder.

Det var nog det för nu. Rapport om Sverige samt en hel del bilder kommer snarast!