Vilken resa......

I dubbel bemärkelse måste jag ju också tillägga.... Och så ett annat litet tillägg eftersom jag inte skrivit ngt på en vecka blir detta nog långt....så ni som inte orkar läsa, sluta nu, för sen är det för sent!

Resan, första etappen till Österrike gick inte gått som smort......
Jag har aldrig varit med om något annat i dess like! Trodde nog att Pontus överdrev när han åkte hem till Sverige sist. Vilka vägar!!! Tom värre än i Bukarest! Trodde inte att detta var fallet i ett EU-land men tji fick jag.

Frukost intogs i bilen, tog en halvtimme att ta oss ur stan..mao helt ok början. Sen hade vi tre bajspauser på 4 timmar. Då hade vi inte kommit särskilt långt. Men vi var i början av bergen, mitt ute på landsbygden. Små byar som avlöste varandra, gubbar och gummor (i hucklor) som vandrade eller satt och tittade på trafiken, hundar, hästar, höns, ja allt mötte vi.

Efter lunchpaus (då hade vi avverkat ca 25 mil och 5,5 timme) så började det oanade.
Denna gång säger jag "Jävla GPS" . Vi ska ta oss från Rumänien in i Serbien, vidare till Belgrad som är vårt första mål och sedan till Kroatien, Slovenien, Österrike därefter. GPS säger efter en rätt stor "stad" att vi ska följa en väg, tar av på vägen och det känns helt fel! Och oj, så fel det blev.

Det börjar dock rätt vackert, vi ska bara köra 12 mil tills nästa "sväng". Vi kör längs en bergsvägg, svindlande vacker, med en flod som rinner vid vår sida och det känns som att vi har kastats rakt in i "Sagan om ringen". Vi fick tom ett "stenansikte" uthugget ur berget.....

Men sen blev det bara värre.....och värre och värre.....och värre! Och jag säger hela tiden..."Detta är ingen väg.....det är INGEN väg!" och nä det blev det knappt heller
"Vägen" smalnar av, liknar mest ngt uthugger ur berget som man skulle kunna gå på. Skyltar upplyser oss om att det kan ramla ner stenbumlingar från berget...NÄHÄ.....skojar ni...de ligger redan där!

"Vägen" saknar efter ett tag ngn slags räcke ner mot floden så man tror man ska åka rakt ner i floden när man tar en sväng....och så när det inte kan bli värre så förvandlas vägen till en LERPÖL.... Japp ni läser rätt.....! Lerpölar, efter lerpölar...ingen räcke mot vattnet... Sladdar man, så ja då åker du ner i plurret!

När vi väl tar oss upp på ngt som liknar en väg igen, så möter vi detta mitt upp i bergen...

Ja....sen ska vi bara ta oss över gränsen till Serbien och försöka ta oss till Belgrad och ett hotell. Kan ngt mer så snett undrar man ju då. Jodå....det går!
Väl i Serbien

klockan är mkt....så blinkar man och visar på att det kommer polis fram på vägen. Jaha...då blir vi väl stoppade då tänker man. Japp, det blev vi ju självklart. Men det var trevliga poliser iaf =)
Väl komna till Belgrad så ska vår "kära GPS" leta rätt på ett hotell till oss. -"Närmsta hotell finns i Timisoara...11 mil bort"   Nänä...det stämmer inte, försöker flera gånger....Jodå..samma svar. Helvetet funkar inte i Serbien!!!! Jaha...upp med mobilen, försöka leta rätt på ngt på internet, hittade adress, la in i GPS....SKIT, hittar ingen adress alls!!!  Vi sitter där med två trötta, men tappra barn, trötta efter lång dagsresa....VI VILL SOVA!
Får hjälp av en kille på en mack som guidar oss i stan till ett hotell, tackar så mkt, han kör iväg, vi går in.....  Jajamensan, visst är det fullbelagt!
Hittar till slut ett hotell, får lite sömn och sen är det dags igen.
Dag 2 består i att ta oss genom Serbien, Kroatien, Slovenien och sen till Matrei i Österrike.
Pontus börjar köra, ska ta igen lite tid som vi förlorade på gårdagen och står väl lite på gasen.
Börjar bra, barnen är nöjda, jag är nöjd, Pontus är nöjd.

Sen tycker jag att det går lite väl fort. Ja det kanske det gör medger mannen
Ueu-ueu-ueu....POLIZIA.... jaha...fattades bara det.

Men tur att Pontus jobbar på det företaget han jobbar för han nöjde sig tydligen inte med att bara betala 150€ utan att få papper på det, med stämpel! Då är poliserna lite spaka, så det blev bara hälften. Men jag är så här ändå, eftersom vi tappat både pengar å fart...

medans Pontus är så här för att han lyckades få ner böterna till hälften

Sen kom vi iaf fram till Matrei....sen omsiders, men icke desto sämre.
Efter den sedvanliga spaghetti med köttfärsås-middagen var det bara att invänta kommande veckan!

Och vilken vecka det har varit. Har aldrig varit med om så fint väder under alla dagar vi varit där. Sol och klarblå himmel varje dag! Många fina öl på toppen (dock ingen Kaiserschmarren!) Ludvig har gått på skidskola och Agnes har tränas i gång och trapphoppning.
Det har varit helt underbart att komma iväg och träffa lite svenskar, äta lite svensk mat (ost, rån) och umgås med alla mysiga personer!
Vi har varit ute och ätit på restaurang och jag tror nog att jag och Tommy drog vinstlotterna varje gång!! eller vad säger du svärfar?! (hare ena gången och laxs-och räksås med spaghetti andra gången)
Ludvig har gjort den bästa resan under veckan iaf. Skidskola satte vi honom i och när vi skulle lämna honom där så låg han på marken och skrek. När han var färdig var det han och Moltas som skrek sig själva ner för backen. Dessutom har han haft sin första semesterflört. Lilla Matilda som också var från Sverige och -"hon pratar faktiskt svenska" (ngt som inte alls är självklart längre) var med i hans skidskola. Som avslutning hade de en tävling sista dagen och killen kom 2:a!!!! Han var så duktig!!!   Men först tyckte han att det inte var bra alls, utan slängde sin medalj.
Här är några härliga bilder från veckan

jag och Agnes i solen

Emelie och killen tränar första dagen

första dagen i skidskolan

öl i solen

lillflickan

i liften

tränar lite på gången

"Skifrissen"

på led....

kan åka själv

vill bara gå i trappan

supportergänget vid tävlingen

Moltas susar ner och fick dagens bästa tid

Ludvig kör stadigt och kom tvåa

det ska synas att man är i alperna

Ludvig och Matilda

små barnen

gott i solen

Emelie lite på örat

ett av besöken på restaurang

Så var då veckan slut för denna gång och vi skulle åka hem igen.
Dags för ännu en härlig bildag....! Efter lite dividerande tog vi istället vägen över Budapest denna gång. Det blir nog bättre...Kan vara lite bättre vägar, och så hoppas vi på att det inte är ngn trafik utan att alla håller sig från vägarna på lördagskvällar. Sagt och gjort.....Budapest here we come. Dit gick det som vinden. Vi var förbi redan vid 2 på em. Det här kommer gå som en dans. Vi testar å kör hela vägen till Bukarest. Det är ju ändå skönt att komma hem å vakna i sin egen säng.
Kommer in i Rumänien och vid 5-tiden har vi bara ca 50 mil kvar.  
Ja ni....jag säger bara en sak!
KÖR ALDRIG BIL TILL ELLER FRÅN RUMÄNIEN......om ni naturligtvis inte ämnar att ta en veckas resa eller så....=/
För här började jäkelskapet igen. När klockan var halv ett på natten hade vi lyckats köra 20 mil!
Det regnade, var massor med trafik (läs lastbilar) enkelfiliga vägar som är deras huvudleder, mängder av köer som uppstår när man ska köra över bla järnvägsspår m.m. (man säljer tom souvenirer vid dessa spår eftersom alla ändå stannar) coh i vårt fall igår så hade det antagligen skett ngn olycka så polisen viftar ut alla på en skitväg mitt i landsbygden, GPS vet ej var vi är, vi vet ej var vi är och det går bara att köra i 20 km/h. Det blir självklart köer när alla ska ut på "stora vägen" igen, det blir självklart köer när man ska in och ut i alla dessa minst 100 byerna vi passerar med trafikljus osv.
När klockan då är halv ett ger vi upp......och tar in på ett hotell!!!
Idag har vi så äntligen kommit hem, det tog oss bara ca 6 timmar för 30 mil.....Men nu är vi hemma iaf.
Men; Rumänien coh bilkörning, NEVER and NEVER again
Österrike, EVER and EVER again!