Har nu varit utan nanny i snart två veckor.
Första veckan var jag övertygad om att det var inte så stor skillnad.
Visserligen hade jag hjälp med barnpassning när jag jobbade. Nannys kompis ställde upp och jag tog barnen dit varje dag.
I övrigt så var det som det brukade vara hemma i Sverige. Hämta barn från dagis och sen väntade allt annat. Städning, strykning, handling, matlagning m.m.
Så det var inte så jobbigt ändå.
Men sen kom maken hem, han som aldrig brukar vara hemma var självklart inte hemma mycket förra veckan heller. Men när han kommer hem tycker han att det såg ut som ett "bombnedslag" och det märktes mycket tydligt att nanny inte var där lägre.
Tack så mycket sa jag då.......
Nu har snart den andra veckan gått också....
Nu orkar jag inte mer....
Hur gjorde man egentligen förut? Har jag gått och blivit bortskämd?
Eller är det så livet ska vara, att man har lite hjälp nu och då för att behålla vettet?
Oavsett vilket så finns det lite förklarliga själv ändå till varför det tycks vara så jobbigt.
*Allt tar ju så mycket längre tid.....
Även om man bara jobbar halvtid, så med trafiken och lämna barn på helt skilda ställen och över halva stan så tar det ändå en heltid bara det.
*Huset är på över 300 kvm. Alltså mer än dubbelt så stort som vi hade hemma.
* Vi spenderar mer tid hemma i huset här än i Sverige = mer saker som kan dras fram
Så med detta i åtanke har jag tänkt mig följande;
*Ska nog inte jobba mer än halvtid utan att ha hemhjälp
*Ska inte ha så stort hus utan att ha hemhjälp
*Försöka tänka i banorna att det gör inget med lite skit under mattan
Slutsats = hemhjälpens vara är berättigad....
Ps. var med i min undersökning bredvid!
SVARET PÅ UNDERSÖKNINGEN ; Mer än hälften av er tycker att man ska unna sig hemhjälp!
I dessa tider är det sannerligen inte lätt att vara kvinna! Man ska vara lika framgångsrik som männen, ha ett glänsande rent och skinande hem, välartade barn som får alla behov av aktivitet tillfredsställda , vara ren ,prydlig och välstruken vad klädseln anbelangar. Dessutom ska man vara vacker och glad. Vad mer? Jo, smal , vilket man helst ska se till att bli på något flaschigt gym och allmänbildad och se till att förverkliga sig själv!!! Och mer därtill . Men jag blir så himla trött av att bara tänka på allt detta så jag låter bli att göra det (alltså tänka ,på det). Vi kvinnor måste lära oss att vara lite snälla mot oss själva och anta ett "manligt" sätt att se på det vi gör. " Man ska vara rädd om sej så länge man har sej." kram svärmor
SvaraRadera