tisdag 9 april 2013

Twilight Zone

Även detta år körde vi till Österrike och tillbaka.
Även om vi försöker studera kartan vilken väg vi bör åka ( visar dock samma varje år) så fungerar ju inte GPS precis som den ska när vi väl är på vägarna sen. Oftast blir det till att försöka hitta skyltar, åka genom att lite på magkänslan, eller att följa rösten på GPS som säger " kör till markerad rutt" och försöka köra till den.

Oavsett hur väl vi förbereder oss hamnar vi aldrig, aldrig på samma väg i Serbien. Tre år i rad har vi åkt till Belgrad för att övernatta. Tre olika vägar dit. Första året följde vi Danuben genom Rumänien, andra året på den serbiska sidan och likväl i år. På något sätt, fastän vi tyckte att vi körde på samma väg i år är det ändå en annan(?)
Sen ska vi ju inte prata om vägen hem.....Första året tog vi vägen över Budapest. Gör vi nog inte igen. De andra åren har vi övernattat i Belgrad på vägen hem också. Samma hotell men helt olika vägar. Förra året hamnade vi ju mitt i en gruvby där vägen plötsligt försvann. Inga skyltar fanns att tillgå men vi tyckte från början att vi minsann var på samma väg som på vägen upp, både första och andra året.
I år hamnade vi på ytterligare en väg som vi aldrig åkt på tidigare, varken upp eller ner något vi båda konstaterade. Men helt plötsligt var vi på samma väg som vi åkt på upp till Belgrad, utan förvarning!
Det känns som att man är i Twilight zone.......först känner man igen sig, sen förändras allting och kanske är man sen tillbaka där man började.

Positiva med denna resa till Belgrad var iaf restaurangen "Hispanola" som maken hittade av en slump och som visade sig vara en femstjärnig fullträff! Smakmeny med 5 rätter till de vuxna med bla spädgris, kalvkind i rödvin, tapas och carpaccio på biff med gåslever.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar