Var försvann matlagningen?

Kom på igår när vi lunchade på Hard Rock Café  att jag inte lagat mat på fem dagar.
Skönt kan man tycka, men jag blev varse om bristen på kunskapen om vardagsmaten idag.

Men först, varför inte lagat mat på fem dagar?
Onsdags förra veckan var min första lediga dag. Då fick vår A nöjet att göra en spenatpaj till oss. Något av det godaste de nånsin hade ätit. Efter att avnjutit "pajen" (fanns ingen pajdeg så jag skulle nog mest bara kalla det ..... hm, något annat) är jag inte beredd att hålla med. Men det var skönt att slippa laga mat iaf.

Sen i torsdags samlades vi gräsänkor (4 st) hos M efter svenskskolan. Det är ju rätt ofta vi är gräsänkor, så det är ju trevligt att vara tillsammans då. M hade kvar sin hemhjälp som fixade maten till oss 4 samt 9 barn. Min paj hade jag också med mig, men förutom den åt vi Mamaliga (polenta) med ost och cremefraiche.

I fredags fick vi komma till A och där stod tacobuffén inkl en tequila redo. Därtill åt vi en fantastisk bönröra som tom killen åt.

I lördags blev vi bjudna till våra nya norska grannar och där var det grill på hög nivå. Räkor, pilgrimsmusslor och spareribs och så lite vin till det.

Och så var vi då på gårdagen när vi istället för att ta det lugnt hemma, träffade 3 andra familjer och hade en mysig stund på HRC där barnen, förutom att äta, kan leka, få ansiktsmålning m.m.

Så kom dagen D. Jag varken orkade eller hade lust/inspiration till att laga mat. Hittade köttfärs i kylen och en påse Chili con Carne. Kan jag väl röra ihop. Dock var det inte Knorrs Chili con Carne, utan nått annat från Österrike. Och det smakade pyton, verkligen inte gott. Så då stod jag där med en gryta ris och inget därtill. Hittade lite korvar och köttbullar.....ok lite pyttipanna m ris får det bli.
Vet inte vad det var med mig eller spisen idag, för inte ens det var gott. Hur kan man misslyckas med att steka korv och köttbullar?
Antingen är det så att råvarorna inte var till min fördel idag, eller så har jag helt enkelt tappat smaken.

Jag hoppas, för mina barns skull, att jag snart hittar den igen.