måndag 21 februari 2011

Hilton

Ja så var vi då nere på Kastrup där vi skulle stanna en skön natt på hotellet...
Vi skulle ha så mysigt med att bada i poolen, äta lite och sen mer mys på rummet.
Checkar in, stämmer av att barnsängen finns på rummet. Jodå, beställningen var där och fanns den inte på plats var det bara att ringa. Jag ringer ner till receptionen (så klart) och efter ett tag kom så sängen, bara sängen. När housekeeping skulle gå undrar jag naturligtvis var täcke och kudde till barnsängen är (vi snackar ändå Hilton)     
- " O no, we don´t have that. We only have big once"    Eh....jaha?!  - "Would you like me to get one for you?"
Eh....ja tack...ser jag ut att ha nått med mig?
Så skulle vi då gå ner och bada i poolen...ngt som både jag och barnen sett fram emot. Men nähä...barn fick inte vistas i poolen, med tanke på de andra spagästerna! Men det fanns ett lekrum....!
Så går vi ner till lekrummet iaf......killen leker, tjejen klättrar. Gick vilt till, antagligen lite frustration som försvann.
Så matdags.....barn under 6 år äter gratis. Ja det var väl trevligt då tänker man. Ngt som kanske är bra för maten var det då rakt inte.
Ingen av barnen ville äta....brända köttbullar- åkte ur munnen. Bränd hamburgare-åkte aldrig in i munnen. Mammas kyckling var, ja bränd men åkte ner med en flaska vitt, nej förlåt...ett glas vitt (misstog mig på priset)
Notan kommer..jadå...alla var med.
Nu äntligen ligger iaf de små änglarna i sängarna och sover. Badat har de fått göra i badkaret och de fick skvätta så mkt de ville. Jag sitter här, har unnat mig nått från minibaren (mini är ordet), snart läggdags.
Men när jag checkar ut imorgon kommer jag säga som det är;
- " Did you have a nice stay?"
- " No I did not"

2 kommentarer:

  1. Visst är det äventyrligt att ge sig ut i vida världen. Vilken "härlig" beskrivning av allt som kan hända på hotell. Vi bodde på Hilton i Wien för ett par år sedan. Det var pinsamt för jag hade glömt att öppna mitt bankkort för utlandsköp. Så jag undrade på kvällen varför jag inte kunde öppna minibaren. Förklaringen kom på natten då det låg ett artigt och välskrivet brev instucket under dörren till "Sehr geehrte herr W" där de beklagade sig över att mitt kort inte fungerade (som tur var hade jag ett annat kort). Dagen efter kunde vi öppna minibaren. Ha det jättebra på ert treåriga äventyr. Irma o Christer

    SvaraRadera
  2. Ah vilken hotelvistelse! Hoppas ni har det bra nu! Ska bli kul att fortsätta att följa din blogg. Grattiskram till Agnes på födelsedagen! / Anne

    SvaraRadera